bombar iväg lite picasas. här från laos där vi var på vår förra resa. åkte upp på en snabbvisit för att besöka urban, en vän till pappa. han är en riktig entreprenör som började med en korvmojj i lund, fortsatte med grand hotell, och är nu hotellägare av både grand hotell i lund, och luang prabangs bästa hotell. sjuttio år gammal och har fortfarande ett tusen planer och bollar i luften! han visade oss en fantastisk sida av laos, en som många andra missar eftersom att de stannar i vang vieng, dricker öl och åker “tubing”. luang prabang är en liten stad på en halvö i mekongfloden, på denna lilla halvö finns ett förtiotal historiska tempel blandat med häftig fransk arkitektur (gammal koloni) och 800 munkar. laotierna är otroliga människor, de vänligaste både jag o linn någonsin träffat och den lilla staden symboliserar ett helt sjukt lugn. några få nätter kändes som lika lång tid som två månader i sydafrika.
enligt ett gammalt asiatiskt talespråk:
vietnameserna odlar ris,
kombodianerna äter ris,
laotierna, de tittar på riset när det växer.
och det är precis det tempot luang prabang hade.
tack för dina spännande historier och härliga inspiration, goda slurkar vin (vin som är en så stor lyx i asien), för gästfriheten och för att du visade oss en otrolig sida av laos, en som ingen annan skulle kunna berättat om så bra som du!
WOW!!