Hej mamma och pappa, hej Eva och Sunna, Simon och Svea, Ella och Vilde, Hilda, Lilja och Marlan. (som vi träffat, superhej till alla andra oxå)
Vi är hemma.
Rackarns vad skönt det är. Vilket välkommnande vi har fått. Började med en av våra bloggläsare som hejade till oss på tågstationen. Och sen hem till eva och vidare.
Men nu är jag trött som fan. Har letat upp och dammat av min iphone och lagt mig i sängen för att uppdatera facebookstatusen från den. Fyra månader utan iphone vilken man saknat så tänkte att det kan ju va gött. Men det är för lång tid att vara borta för jag kommer inte ens ihåg pinkoden.
Jag kommer inte heller ihåg ljudet av en svag bris som ruskar björkarna utanför dörren. Känslan av att andas in luften från den. Ljudet av ytterdörren när den smäller igen. Inte heller doften av mammas nytvättade lakan. Hur skön duschen är. Hur skön toalettstolen är. Den exakta storleken av mitt rum. Var väggutaget sitter nånstans.
Eller jag kommer ihåg dem. Jag har inte glömt dem, och det är inte första gången jag upplever dem. Det är bara känslan av att uppleva dem för första gången på FYRA månader som är.. lite ovan. Och alldeles magisk. Fyfan för dem som reser längre än fyra månader säger jag bara.
Vi är hemma.
Vi sover första gången på 132 dagar i olika rum. I olika hus och på olika ställen. I från varandra. Det är jobbbbigt..
Men jäklar så gott lakanen luktar.
Vi har precis rest i tjugofyra timmar ganska exakt, från Khaosan road i Bangkok till Torekov på tjugfyra timmar, kan vara bra att veta att det funkar.
Jag har ätit två ostmackor och druckit fyra stora glas KRAN-vatten. Samt pekat ut alla nya pinaler hemma som kaffekokare och hyllor som inte funnits där innan.
Och nu ska jag sova i min säng och drömma om den bästa resan man någonsin kan tänka sig. Bara det att jag inte behöver drömma om den utan bara blicka tillbaka, för den har ju redan varit. Fan va najs!
Mer bilder från den kommer sen ni har ju missat alltigrån Kuala Lumpors goa mat, Singapores sjuka skyskrapor och Borneos jobbigt djupa regnskog.
Vi är hemma, det är fantastiskt
och sov gott.
Vilken jädrans bra beskrivning! Och VÄLKOMNA HEM!!! Idag är det inte så väldigt somrigt i Skåne men det kanske kvittar 🙂
Kram på er sötisar!
TACK METTE! det känns gött att vara hemma. En dag när solen lyser tycker jag vi får ses och käka lite våfflor på solbacken! Kram på dig!
Mette!!! TAAACK! JA LÄTT!! vi måste käka våfflor nån dag vi har saknat dig vår bästaste fotolärare!! men du finns i varje fotografi vi har tagit!!