här nere skickar man iväg tvätten till stora tvättföretag och betalar per kilo man skickar in. man slänger allt i en påse o skriver sitt namn på den sen kommer de o hämtar allas påsar på hostlet. vi har lite “omedvetet” skjutit upp på det.. så idag började vi äntligen att packa ihop vår tvätt från de 22 dagar vi varit hemifrån. blivit en liten kulle.. och när vi var påväg att skicka vårt massiva berg med kläder så säger sonnet att “ja sen vet man ju aldrig i vilken storlek eller färg kläderna kommer tillbaka” PANIK! slutade med att vi skrev NO TUMBLE DRYING på alla påsarna och förklarade noga för tvättkillen vad som gällde innnan han väldigt konfunderat försvann iväg i en liten opel med tvätt upp till taket.. vi hade samlat på oss 4-5 kassar.. de andra lämnade in vars en liten påse. haha shiiit.. nu känner jag för pappa när han försöker sig på tvätten där hemma.. hur kläderna kan se ut efter det skett kan jag inte beskriva med ord.. mamma tvättar. ingen annan får lov att ens titta på tvättmaskinen. så kanske inte så konstigt att jag känner mig träffad av den som skrivit tvättråd till min blåa hoodie. rätt i pannan.. av det som står längst ner då, det andra förstår jag mig inte på, alls.. mamma HJÄLP!
