not long at all..

Some photos from when we visited the Grand Palace. It´s a complex of temples, art, buddahs and old halls in the middle of Bangkok. Within the walls lies most important temple in thai history. Wat Phra Kaew. This Grand Palace is made in perfection. WOOOW! No wonder the king stayed here for 150 years. It is a typicial tourist attraction, and yes! It is well worth a visit, it is huuge, and gorgeous as hell. Just remember to check your pants for holes before you try to enter.. As in all buddhist temples you gotta have longpants or long skirt when making a visit. The guards noticed the smallest hole in Linns pants and then showed her the way out. Fortunately they were used to this and gave here a skirt. Inside it was a really strange aura around it all, all the people left, and we ended up being there totally alone, except for a few munks, probably from different parts of Asia, making their onetime visit in their anchestors halls of glory. We forgot about time and space and spent hours walking around dreaming about the old empire.. Totally alone. In incredible buildings, like a small town, all made of gold and raised over 200 years ago.. Back in the days a part of the Grand Palace actually where a town of its own, The Inner Court, worked as a small city for women and boys under the age of puberty, where they grew up in their own, or the kings royal world..

tuktuk är ett kostigt sätt att färdas på. det går läskigt fort och är farligt som attans. det är dyrt och man blir lurad både på pengar och till dyra kostymbutiker och massageställen. ändå åker vi det. har gamla minnen från när jag var sex och var i thailand för första gången. på tiden innan charter-thailand blev till. starkaste minnet är tuktuk färderna. och tuktuktröjjan som jag fick av päronen och blev min favviströja på hemma plan. jag gillar tuktuk. det är sjukt mycket thailand över det. och grejjen att färdas fort, trångt, farligt och mitt i alltihop är galet skojj. för att inte tala om pimptävlingen förarna har med sina respektive rides. prutspelet med föraren. spelet att pruta på en tuktuk färd kan vara lika stor som att pruta på 5 kostymer, 20 skjortor och lika många slipsar.

och, tvåtaktsljudet. mmmmhm

en av bild från den stora resan. en av 18883.

thailand. thewas hem.

vi kom dit direkt från kapstaden. från att ha bott i villa i camps bay med hela den ena sidan av familjen. från den mest naturrika staden i världen. från friska vindar och från att ha andats tunn luft på taffelbergets topp. till en stad som aldrig sover. till en värmebölja jag förklarat för linn skulle vara som en vägg. men som jag glömt bort verkligen skulle vara en vägg.

vi lämnade ett sydafrika vi levt i, i nästan tre månader. för ett nytt land. i en ny världsdel. för att klara kulturkorcken hade vi, drickandes bokkenhoutskloof i franshoek, bokat första nätterna i bangkok på ett relativt dyrt och fint hotell.

enligt bilderna på internet.

vi blev träffade av den värsta värmebomben nånsin. bangkoks varmaste helg på åratal. enligt thaialändarna själva. outhärdligt.

vi hamnade i en taxi vars chafför inte kunde den enklaste engelska ordet. bemötta thaiarrogans på hög nivå i hotelldisken. som förvrigt vätte ut i en sån där smutsig bakgata full med horhus man läst om i böckerna om harry hole. som man inbillat sig egentligen inte finns. rummet hade en dubbelsäng. full av hår. vilka kom från säkert ett dussin olika människor. antagligen som går att datera månader tillbaka. damm överallt. och en ac som inte fungerade. som inte gick att stänga av. och som skramlade något fruktansvärt.

vi var vilse. vi virrade rundor i bangkok i en vecka. bodde på sunkiga hotell med fulla med ännu mer könshår och kryp.

utan att vi hade pratat med varandra på månader sprang vi på två vänner på en av bangkoks miljoner gator, johanna och tammy. undertiden vi blev räddade från vår mardröm, kramandes våra numera halvasiatiska vänner såg jag över axeln thewa vandra förbi. våran bortrövade thailändare! som lämnat sina polare på en surfstrand i australien för att visa oss thailand som en thai.

utan att vi visste om vad som hände.

så hamnade vi två dagar senare på bryggan.

bryggan på bilden.

vars känsla det är jag beskrivit.

och jäklar fan va skön den är.

det paradisgröna vattnet som berättat för linn om. där är där vi fann det. och det är där vi plummsade i bland de miljoner små färgglada fiskarna.

där där bryggan slutar.