Det är så rackarns skönt att vara hemma. Efter att ha levt på avskilda platser långt borta i världen i fem månader känns det overkligt att vara tillbaka. Jag känner mig som en sjuåring på julafton. Totalt uppspelt på att göra saker, surfa, dra läskiga backar med longboarden, jobbet o livet på krogen, liva i
Det är verkligen vår nu. Solen väcker alla resminnen till liv och jag går runt och bara ler. och då har jag ändå jobbat heela dan! men det är kanske inte så konstigt eftersom mitt nya jobb är att ta hand om ett år och två månader gamla flickebarnet Hedda. Hon är helt makalöst fantastisk.
now I’m gonna close my eyes, sleep and hope that when I wake up my view is gonna be like this! utsikten från sängen jag och petter sov i när vi bodde i Camps Bay, hade varit SÅ gött at vakna upp till den imorgon..
Camps Bay is situated on the hills of Table Mountain, facing the big blue sea. With mighty Lion’s Head to the right and a never ending coastline to the left. The town is winding roads framed with lush verdure and luxurious villas ending at the seaside with a boulevard. And the light, oh buddha, look
Så här ser jag ut när jag spelar det här spelet.
We are home and safe now! And actually have been that for three days now, just so many people to see and so much to EAT that we don’t have the time to update the blog. We managed to bring all our stuff. Two hand luggage each and a bit over the alowed 20 k:s
sitting on a thai island with a chang beer in my hand again. koh tao. i like this island! it really surpriced me, i thaught the it would be totally spoiled and touristic but the vibe is awesome! tomorow i will breathe under water for the first time in my life. i have attended a
back in SA. we celebrated new years sucking helium out of balloons at a cool restaurant in port elisabeth. the day after we had breakfast at mcdonalds and then went straight out into the bush. to the quartaermains camp, to the amakhala and to the shamwari game reserve. a week before i accidentally called julie
